För många är nog Morgan Alling den där killen som var med i Lets dance. För mig är Morgan Alling sommarlovsmorgon Tippen. Det gick när jag var yngre. Jag älskade verkligen den sommarkalendern. Man fick lära sig om miljön, sopsortering på ett roligt sätt. Ingenting försvinner. Allt finns kvar.

För ungefär ett år sedan fick jag höra att han hade varit med i ett sommarprogram på någon radiokanal. Där hade han berättat om sin uppväxt som var allt annat än lätt. Jag har inte gett mig råd att köpa hans självbiografi men idag fick jag äntligen tag i den på biblioteket. Jag kunde inte släppa ner boken. Jag har läst ut den nu. Jag har blivit illamående, fnissig, ledsen, arg... Hur kan man göra så mot ett barn? Det som gjorde mig mest förbannad när vad socialen ljög honom rakt upp i ansiktet och sa att han skulle få träffa sin biologiska pappa men istället körde honom till ännu ett barnhem. Jag ville hoppa in i boken och slå kärringen.Och vilken chock det måste ha varit att ringa på en dörr och plötsligt stå öga mot öga med sin biologiska mamma som han inte hade sett på elva år. Och sedan få höra hennes version om när hon skulle hämta Morgan och hans lillebror och socialen hade skjutsat iväg dem samma morgon till någon annan. Kört dem därifrån när mamman skulle ha hämtat sina barn. Myndigheter kan verkligen vara riktigt jäkla svinaktiga ibland. Jag hoppas Morgans lillebror har det bra. Det stod inte så mycket om honom i slutet. Han hamnade hos en något dysfunktionell familj... med en fosterfar med kortare stubin än min pappa har.

De senaste åren har jag fastnat för att läsa olika folks självbiografier. Jag har inte läst så jättemånga men det har blivit ett par ändå. Det ska ju vara en för mig intressant person att läsa om. Morgans är den som gripit mig mest hittills.

Jag rekommenderar den varmt! Läs den.