Alla inlägg under mars 2011

Av Helle Jonsson - 29 mars 2011 19:48

Jag tittade just på videklippet som ligger ute på Aftonbladet.http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article12792783.ab

Jag kan faktiskt förstå Casey. Blir man mobbad under en lång period kommer en dag när det enough is enough!!! Jag blir riktigt arg på mobbaren som inte är ledsen men sedan ger någon lam ursäkt om att han visste ju inte att Casey hade varit mobbad hela sin skoltid. Tänk om Casey hade varit en av alla mobbade ungdomar som ger igen med en pistol på en hel skola pga att en person gått över gränsen, eller om han hade gått och tagit livet av sig för att det blev för mycket när ännu en människa hackat på honom. Folk som gillar att trycka ner folk borde f*n tänka på att en dag ger dem sig på fel person och eftersmaken kan bli rejält besk! Hur kul skulle det tex kännas att ha drivit en person till att ta livet av sig? Vill man verkligen leva med den vetskapen resten av livet?

Tyvärr har många personer som diskuterat filmsnutten inna på Aftonbladet rätt i att det räcker väldigt ofta inte med att prata med den som mobbar. De behöver tyvärr väldigt ofta en fysisk smäll för att fatta att de gör fel. Det är hemskt. Och alla vuxna och skolkompisar som stoppar huvudet i sanden, "inte ser"... Den högstadieskola jag gick på sade sig vara den mest mobbingfria. Men så länge man stoppar huvudet i sanden och ignorerar alla som kommer och ber om hjälp så är det jäkligt lätt att säga att skolan är mobbingfri. Varför såg man då varje dag någon som mådde dåligt pga mobbing? En kompis lillasyster bytte till slut skola eftersom de ignorerade henne när hon bad om hjälp. Killen som hackade på min lillasyster ska vara j*****t glad att jag inte visste om att han var elak emot henne. Då hade han fått veta att han levde kan jag tala om. Och det hade nog inte räckt med att prata eller diskutera med honom. Han var inte tillräckligt intelligent för det.

ANNONS
Av Helle Jonsson - 29 mars 2011 19:14

Sov oroligt inatt igen så jag var trött det var dags att gå upp. CJ var med i Kungälvsposten med anledning av eldshowen de hade i lördag på Earth hour men det var en ytterst fjuttliten bild. Dåligt. De borde ha flashat upp med en riktigt stor fet bild på honom och Malin tycker jag  

Det regnade imorse men sprack upp under dagen. Jag blev återigen inflyttad i NL-projektet. Jag ska göra klart i. Det är en del att göra eftersom jag blev tvungen att rita hela tre sektioner till. Håhåjaja. Jaja T ska ju ändå försöka lösa släntproblemet i det andra projektet.

Kunde hjälpa R med en grej vilket kändes väldigt trevligt. Att jag kan hjälpa andra ibland gör att jag känner mig lite mer betydelsefull på jobbet med tanke på hur jag vacklar i mitt självförtroende många gånger annars. Hur ska jag lära mig matematik? Snälla ge mig tips? Jag inser att jag måste omprogramera hjärnan på något sätt att inte enbart känna hat och ångest så fort någon lägger ett papper med siffror framför mig och jag måste sluta hata matteboken. Men hur? Jag vet verkligen inte.

Har fått en remiss till någon läkaravdelning som kan ge mig ordentliga tips om hur mkt kalk jag behöver äta varje dag. Särskilt med tanke på att jag har aningen för lågt värde. Armen har känts mycket bättre idag. Den gör fortfarande ont men inte riktigt lika äckelont. Karpaltunneln som spökar.

Åkte hem. Badat en kort stund med levande ljus. Ja inte för mysighetens skull faktiskt utan helt enkelt för att det ena lysröret återigen fått för sig att blinka som ett j*kla discoljus. Det är oerhört jobbigt att vistas i blinkande ljus!!! Så jag vägrar tända lampan=jag måste ha levande ljus därinne för att kunna se något. Fastighetsskötaren skulle gå hit idag och kolla på det men det verkar han inte ha gjort. Eller så gick han in och kollade vad det ska vara för något och kommer tillbaka imorgon. Eller något. Jag vet inte. Vi försökte ju köpa nytt lysrör och glimtändare förra gången det fuckade ur men glimtändaren fungerade inte alls, vet inte vad det var för fel så vi fick sätta in det nya lysröret med den gamla glimtändaren och då fungerade det. I en månad. Tills nu. Blaj.


Nu tror jag maten är klar. Det är så himla tråkigt att äta ensam men vad gör man när karln jobbar till 20 och inte är hemma förrän någon gång mellan 20.30-21.00 och jag måste lägga mig kl.20 för att ta mig ur sängen kl.6 dagen efter.

ANNONS
Av Helle Jonsson - 29 mars 2011 19:04

Det gjorde snuskont i armen, det gjorde ont i höften, jag fattade inte ett tal i matteboken och det CJ försökte förklara gjorde det ännu mer obegripligt för mig. Genast började känslorna av uppgivenhet att hagla över mig. Hela mitt liv har jag fått kämpa som f*n för att lära mig saker. Och hur mkt jag än kämpar blir det sällan bättre än knappt godkänt resultat. Emellanåt blir jag oerhört trött på att behöva kämpa och stånga mig blodig över nästan allting. Jag har känt MÅNGA gånger att jag skulle så gärna vilja hitta något jag har naturlig fallenhet för, något där jag inte måste stånga mig blodig för att förstå eller kunna. Det här klippet kan jag absolut identifiera mig med: http://www.youtube.com/watch?v=CJWQhl8tIkE

Men samtidigt ser jag att jag har ett rätt okej liv trots att jag fått stånga mig blodig eller är det kanske tack vare det? Hade jag inte gett mig f*n på att jag skulle hitta ett jobb till slut kanske jag fortfarande hade varit arbetslös, hade jag inte gett mig f*n på att ge CJ en rejäl chans hade jag kanske varit singel idag och inte haft pyret på väg, jag har en (för det mesta) underbar familj, jag har ett hem jag trivs hyfsat i (även om jag nu vill flytta till Stället till en större lägenhet).

Vad jag däremot önskar kunde gå in i mitt huvud är det här med matematik. Det hindrar mig i jobbet att jag är så dålig på matematik. Jag förstår helt enkelt inte de där nuffrorna. För mig är det bara något påhittat bös man ser på ett papper. Särskilt när man börjar blanda in bokstäver och grafer och f*n vet allt. Det är något jag aldrig riktigt förstått och inte heller riktigt lärt mig. Jag älskar verkligen mitt jobb så jag är oerhört ledsen och stressad över att jag inte kan göra ett 100% bra jobb pga mina matematikproblem. Det börjar ju kännas tröstlöst när man för femte gången läser matematik A och fortfarande inte fattar mer än halva boken. En del grejer i den har jag faktiskt heller aldrig sett innan så jag vet inte när de började ha med sådant i matte A-kursen.

Av Helle Jonsson - 25 mars 2011 18:35

har jag just nu. Jag tror jag har fått foglossning, det gör ont som f*n när jag går eller rör mitt vänstra ben. Den högra underarmen har jag antingen gjort illa utan att märka det eller så har jag överansträngt den as hell för den gör ont as hell och det känns som att jag har potatismjöl mellan senorna/musklerna.

Av Helle Jonsson - 19 mars 2011 17:52

Idag hade jag tänkt hälsa på en kompis men de behövde åka och shoppa och har fortfarande inte kommit hem och jag behöver vara med när Cj och Malin ska genrepa inför nästa helg så jag tror inte jag hinner åka och hälsa på kompisarna. Jaja. Shit happens. Jag har hunnit städa hemmet iaf. Det ser inte längre ut som en knarkarkvart . Yey. Dammsugit och torkat golv. Skrubbat badrum. Nu har jag ont i höften som jag fått nästan varje gång jag gjort en städräd sedan jag blev gravid. Att jag aldrig lär mig. Dumma mig.

=(

Av Helle Jonsson - 17 mars 2011 21:45

Jag är missnöjd. Jag har kunnat jobba EN dag den här veckan. Antingen har jag någon form av lättare magsjuka eller så är jag förkyld och förkylningen satt sig i magen för illa mår jag. Jag har inte kräkts, inte behövt sitta på toa men illa mår jag. Det suger. Jag vill jobba. Jag älskar mitt jobb. Jag avskyr när jag inte kan gå till jobbet =(

Av Helle Jonsson - 14 mars 2011 17:56

Ja faktiskt. Jag var verkligen trött. Men åkte till jobbet. På tåget fick jag tväront i magen men jag släpade mig bort till jobbet. Det tog jäkligt lång tid att gå dit. Jag borde ha fattat då att jag lika gärna kunde vända och gå tillbaka till tåget men neeeej då Helle ska vara envis som en åsna. Så jag släpade mig till jobbet men efter en timme insåg jag att jag inte skulle få något gjort. Jag mådde helt enkelt för illa. Så jag åkte hem. Hade missat tåget och det var 50min till nästa så jag satte mig på en buss. Blev ännu mer illamående eftersom jag bitvis blev väldigt åksjuk. Buss och Helle=BLÄ.

Legat på soffan i princip hela dagen med ont i magen och illamående. Jag vet inte om jag är sjuk eller nåt. Stundvis mår jag rätt okej, sedan får jag ont i magen långt ner - I dont like that. Sedan går det över och jag mår illa. Om det inte ger med sig får jag boka en tid hos någon läkare. Jag är överfjolligt rädd för att få missfall. Mycket eftersom jag helt enkelt inte vet om jag orkar gå igenom en graviditet till. Det har väckt upp så mycket jobbiga minnen, ångest, humörsvängningar from hell, illamående och en massa annat.


Soffan kallar. Igen. Kram på er.

Av Helle Jonsson - 12 mars 2011 22:04

Magen har känts mysig. Vi var hos Janne och Linnea och hämtade spjälsäng, spjälskydd, täcke, madrass m.m De blev av med den och vi behöver den.

På kvällen övade Cj och Malin inför showen på earth hour så jag har fått se lite eldlek. Men det är muppigt att bara sitta bredvid och titta. Vad jag saknar eldpoien.

Nu är jag helt slut och tänker lägga mig och titta på lite minions tills jag somnar.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Hellgirls liv med Blogkeen
Följ Hellgirls liv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se