eftersom jag är grymt trött. Fattar inte varför jag vaknat kl.3 och legat vaken i två timmar. Detta har pågått i över en vecka nu. NO good.

Imorgon är det Kaj-tid. Spännande värre. Jag vet inte om han blir nöjd med min hemläxa då jag "bara" jobbat fram två mål på papper. Har funderat kring det en hel massa men inte fått ner det på papper. Slarvigt av mig. Skämmas ska jag =)

Just nu är jag rätt lack på flertaler personer som tycker att min prins är lat för att han inte hittat något jobb. Det spelar ju ingen roll om man så söker 10 000 jobb om inte arbetsgivarna tycker att det är värt att ge honom en chans. Nu har han världens chans på ett jobb, bara det inte går åt helsike för företaget så är chansen stor att han får stanna kvar när praktiktiden är slut. Jag hoppas och håller tummarna så de blånar. Det skulle vara så jäkla underbart om han får jobb där.

Grejen är ju den att det är arbetsgivarnas marknad därute. Det finns asmånga arbetslösa som har oerhört olika erfarenheter. Arbetsgivarna drunknar emellanåt i ansökningar. Hannahflickan var tex en av 2000 som sökte på TVÅ PLATSER på ett ställe förut. Företagarna har inte en chans att plocka ut den bästa kandidaten när det blir så. Det blir lottdragning. Jag vet själv hur det känns eftersom jag själv satt i det där jäkla träsket i tre år. Hur hemskt det känns när man har sökt över 600 jobb och inte ens får ett nej till svar. Jag slutade räkna när jag hade sökt 600 jobb. Av alla ansökningar jag skickade ut fick jag komma på fyra intervjuer varav en ledde till jobb till slut tack vare att jag hade haft en praktikplats där jag fick pyssla med AutoCAD så jag kunde skicka ritningarna till T och visa vad jag kunde. Jag har jobbat på ELU i över 4 år nu och är fortfarande gränslöst tacksam för att de gav mig chansen att visa vad jag gick för och att de sedan valde att ha mig kvar. Visst har jag mina dagar när allt bara känns pestigt och motigt men dagarna som är bra är så oerhört många fler. Och vem har inte dåliga dagar emellanåt?