mer och mer att ta cykeln hela vägen. Men jag ska försöka göra mig till tåls åtminstone en vecka till.

är prioritering.

Något som de flesta gjort både bra och dåligt på. Liksom jag.

Tror jag. Bannar mig själv för att jag inte vet hur man sminkar sig. Men det är ju så ointressant men vid såna här tillfällen önskar jag att jag hade tagit mig tiden.

Men äsch wtf. Idag är det regnbågsparad. Jag är redo. Är du?

CJ står ut med mig, särskilt inte när jag pluggar matte men jag är oerhört glad och tacksam för att han gör det.

Vredesutbrott. Tårar. Frustration. Tröstätning. Det är några ord som rätt bra beskriver mig när någon lägger en hög mattetal framför mig.

Jag sitter och pluggar. Det är inte bra för figuren. Och då menar jag inte det att jag sitter stilla utan för att jag vill sitta och äta något när jag pluggar. Småäta. Skräp. Inte bra. Men jag behöver plugga.

Är det någon som har ett bra tips på hur jag ska jobba bort denna dumma reflex????

Jag sprang en kortvända tidigare idagl. Åt frukost. Satte mig och försökte verkligen plugga matte. Humöret försvann mer och mer och jag förvandlades till en gnällig arg bitch. Cj frågade om jag ville ha lunch. Men jag tyckte jag nyss hade ätit frukost. Nu står lunchen på spisen och luktar så gott så jag håller på att krevera och jag kapitulerar och erkänner att det var inte så nyss frukosten intogs och att jag behöver höja upp blodsockret. Det går segt med matten. Suck.

det ÖSREGNADE. Jag var fast besluten att ta en titt uppe på centrumet för HBTfestivalen. Det var INTE EN KÄFT där utöver väldigt ointresserade människorna som hade hand om tälten. När jag varit på pride har tältfolken varit intresserade, de har vinkat in folk, de har ställt frågor. Dessa människor tittade på mig som om jag vore dum i huvudet eller något när jag försökte starta någon form av konversation med dem. SÅ tråkigt.

Jag bestämde mig för att strunta i cykeln som stod i Eriksdal. Jag var genomvåt, kall och kissnödig så jag ville hem så fort som möjligt. Jag bestämde mig för att ta tåget. När jag hade suttit på tåget i fem minuter kliver det på en kille. Och jodå naturligtvis var det killen i Ytterby som verkar väldigt intresserad av mig men som inte verkar våga prata med mig. Han följer efter mig på tågperrongen och han följer efter mig inne i tåget. Han verkar inte ha alla hästar hemma heller. Och nej, jag är inte rädd för honom. Han är bara väldigt mysko.

Kom hem. Frös. Badade en hel timme innan det var dags att åka och hämta CJ vid tåget. Hämtade det ena paketet på väg ut. När CJ hade kommit åkte vi till maxi för att hämta ut två paket till. Mötte Thorgal där. När vi hade handlade (jag och CJ alltså, Thorgal skulle vidare till LL)  hörde vi en vuxen man säga mummel mummel Thorgal mummel mummel. Det visade sig att karln hade en son hemma som också hette Thorgal =D Så Thorgal är inte ensam i Kungälvs kommun om namnet. Det är ju lite småtufft. Söker man på Thorgal på eniro odyl så är det bara en Thorgal som dyker upp annars men nu vet vi att han har en förnamnsnamne, i samma kommun dessutom.

Idag har CJ varit i Falköping hela dagen.

Jag ville gå på museum och eftersom det tryckta programmet för HBTfestivalen gav en gratis inträde på en del ställen så åkte jag till Sjöfartsmuseet. Upptäckte att jag hade blandat ihop det med ett annat museum nämligen naturhistoriska. Så jag gick igenom akvariet på Sjöfartsmuseet. Jag mådde illa av fiskarnas känslor. De hade alldeles för små vattentankar. Jag kan INTE slappna av när fiskarna har så små hem och när deras känslor slog igenom så hårt så de går in i varje por i ens kropp... Jag var tvungen att gå därifrån.

Bestämde mig sedan för att sätta mig på samma spårvagnslinje som jag kommit med och se var jag hamnade. Jag bytte på ett ställe och hamnade ute i Saltholmen. Jag passade på att andas lite underbar fuktig salt havsluft innan jag vände och åkte hemåt igen.

Klev av vagnen på järntorget och hämtade mina träningskläder som jag lämnade på kontoret igår. Åkte hem. Åt. Sen har jag inte gjort särskilt mkt alls och allra minst det jag behöver göra. Plugga matte. Provet kryper närmare.

stolt man blir över att bo i det här landet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7100646.ab

Det är sjukt. Brottslingarna daltas det med medan offren ifrågasätts in i det sista. Sedan alla vuxna runtomkring som vill tysta ner - SKÄMS PÅ ER. Jag vet minst en tjej som blivit våldtagen av en "höjdarfamilj" i en småstad. Hennes mamma vägrade låta sin dotter anmäla våldtäkten pga mannens status. Och hon mår för dåligt för att orka gå emot sin mamma.