http://www.gp.se/ekonomi/1.337936-man-blir-lycklig-av-pengar

För mig kan jag ju säga såhär:

Själva pengarna i sig blir jag inte lyckligare av. Det med pengar som mig lyckligare är när vi har pengar så att vi klarar oss och slipper vända 50-öringar. Annars är det metallskrot och papperslappar för mig.

Jag känner mig inte depremerad så ofta nu men nog sjutton har jag symptom på utmattningsdepression alltid. Flera av dem.

respektlöshet i helgen. Dels respektlösheten i hur folk behandlar pappa och Åsa i radhusförsäljningen och jag över att folk struntar i att hålla överrenskomna tider. Jag vet inte riktigt varför men emellanåt tycks jag dra till mig folk alltid är sena. Jag har ett antal såna personer omkring mig. Själv är jag äckligt prettopunktlig. Kommer gärna lite för tidigt.

Bilen kostade hälften så mkt som jag trodde att laga. Detta innbär att jag kunde betala det SJÄLV. Utan hjälp av någon *lycklig över* Smsade detta till min mor.

Tanten som skulle kolla pappas och Åsas radhus ringde aldrig och dök heller aldrig upp. Så respektlöst. Är det så svårt att säga att jag har tyvärr ändrat mig???? Lata jävlar. Det ä ett flertal som har tittat och sedan inte hört av sig, det är ett flertal som sagt ååååååh vad jag är intresserad jag ringer och bokar en visning men jag ångrar mig före visningen och talar inte om det för någon så kan radhusägarna sitta där hela dagen och vänta på mig som inte kommer. Eller den varianten som säger Ja jag är jätteintresserad jag ringde radhusägarna och bokar tid för visning men jag ångrar mig på vägen och struntar i att ringa så kan radhusägarna undra varför jag inte behagar ringa ens.

Dagen började seeeeeeeeeeeeeegt. Vad det tog tid att komma ur sängen. Till slut släpade jag mig upp. Flossade tänderna, borstade tänderna. Sköljde tänderna. Snubblade tillbaka in i sovrummet, tände lampan, klädder på mig. Gick ut i köket. Plockade fram lunch, frukostgrejer (müslin och oatlyn som skulle med till jobbet) och smöret till min eftermiddagssmörgås. Fixade iordning. Packade ner i ryggsäck. Knatade ner till bussen. Gick ifrån Nisse till jobbet. Packade ur ryggsäcken och upptäckte att jag glömt bort att göra eftermiddagsmacka. Segade mig igenom dagen. Varför är man så måndagstrött egentligen? Fick äntligen börja på det projekt jag blivit inplockad i. Bilen lagad. CJ hämtade mig i E-dal. Hem och öppnade paketet ifrån Petra. Mighty nice strumpbyxor =D I love them ^^ Ja naturligtvis är det dödskallar på dem. Vad annars? =D

Jag har sovit, ätit mat, latat mig, rört på mig, filosoferat, pratat med pappa om respektlöshet, pratat med mamma om uppdateringar i allmänhet, pratat med min älskade syster som har det jobbigt nu *kärlek till henne*, jag har varit på möte som avhandlade mycket matnyttigt, jag har funderat ännu mer på väldigt mycket, och som vanligt natten till måndagen har jag sovit jättedåligt. Jag fattar verkligen inte varför. Jag älskar verkligen mitt jobb så det är inte det som är problemet. Kan det vara så att min kropp hatar att gå upp tidigt så mkt att den stressar upp sig själv varje söndag kväll och natt? Jag vet inte. Något är det som stör.

Respektlösheten som virvlar runt min far för tillfället är alla oseriösa puckon som ringer och säger att dem är jätteintresserade av radhuset, att de gärna vill komma och titta bla bla bla. Om dem ens ids bestämma en tid dyker dem inte upp, har de sagt att de ska ringa och bestämma en tid hör dem aldrig av sig. Det är dålig stil.

det är enormt hos mig just nu.

Har redan ätit två underbara bullar (jobbarkompisen fyller år idag och han bakar uuuuuuunderbara bullar, de skulle gå åt som smör på ett konditori) och en hallonsyltmunk. Så det blir inte mer godis den här helgen. Jobbigt när man sitter och suktar efter Veganvrak (googla) recept på veganska snickers som låter gudomligt gott.

I helgen, händer mig veterligen inte mkt alls. Möte på söndag. Thats it. Idag tog vi bilen till doktorn. På måndag får vi domen. Är den värd att laga eller ej? Håll en tumme på att det inte blir för dyrt.

Jag fick min egen dom idag. Var ju på provtagning för hälsokontroll via jobbet för en vecka sedan. Allting såg bra ut förutom att jag hade aningen för lågt kalk så på vägen hem köptes det in kalktabletter. Vill själv gå ner typ 10-15kg. Det är så mkt övervikt jag bär runt på just nu. BLÄ! Jag känner mig tung, energilös, bläig. Men envis som jag är lär det inte bli gå på någon diet. Det blir att röra sig mer helt enkelt. Det pestiga just nu är bara att alla former av motion känns astrist. Hur tar man sig ur det?

Jag har tappat lite motivation. Till väldigt mkt. Jag är vårtrött och allting känns jobbigt. Men det har börjat lätta. Pyttelite. Energi tack.

Dagarna går. Jag glömmer att skriva blogg. Skrivandet på livet har stillat lite. Skrivkramp kallas det väl?

Igår var vi hos F och D och åt goooooood mat. Hennes mat är underbar. Hans med för den delen. Kom hem lite för sent för min kropp, ner i badkaret, fastnade framför tvn. Var något jättespännande. Stängde av när det blev reklam. Jag somnade runt halv tolv. Jag behöver sova kl.22 egentligen. Så ja jag var seg ur sängen. Fortfarande seg. Huvudet är lite trögt.

Igår såg jag knoppade stjälkar som stack upp ur jorden i min lilla plantering intill balkongen =D Våren är på vääääääg.